Karin H

växer i denne kroppen...

Jag måste spara bilder på denna datan, den ska formateras om och
sen tillbaka till min käre förre detta pojkvän som efter att gett mig datan
nu vill ha tillbaka den annars får jag inte min MC....

Och jag är ju så skiiitbra på datorer, och jag ska kalla min SA-ansvarig på jobb..
Det är ju i o för sig jobbets datorer och program...

PANIK PANIK... Vad göra..

...att få kommentarer, de e jag inte van vid... Frågan är, hur svarar jag, ska jag gå in o kommentera eller hur attans gör man. Ja ja. Men de var kul att få kommentarer.

Aset är borta, men det blödande hjärtat blöder fortfarande på henne... Min dotter..

Så skönt de var, första dagen på stranden. Blåste lite men och...? Bara ligga där med sitt kaffe och en cigg. Höra alla kärringar som pratar om all o alla. Helt otroligt att dom bara orkar kolla in andra och sen snacka om dom. Tänk på de, lyssna på alla runt omkring dig när du ligger på stranden, för det första pratar dom högt, av någon anledning. Och det kan vara rätt kul all lyssna. Nån bredvid oss hade en kompis som var tekniker eller nåt, skulle varit med på Michel Jacksons turné, inrett ett rum hos Obama osv, kommer inte ihåg allt dom berättade. Kommer inte ihåg vad han hette, polaren alltså.. Ska se om hjärncellerna poppar upp de sen en dag. Något med Ä var det i alla fall.. Kramar.

Jag stänger aldrig mina ögon längre när du kysser mina läppar. Det varsamma finns inte längre i mina fingertoppar. Jag försöker väldigt hårt att inte visa det. Men Baby, jag vet att du märker det. Jag har mist den kärleksfulla känslan, Den är helt borta nu. Det finns ingen kärlek i mina ögon längre, när du försöker nå fram till mig. Och ja, jag börjar kritisera allting du gör. Jag vet att du gråter, men älskling, jag vet också att något vacker håller på att dö... Du skulle gått ner på dina bara knä för mig, om jag bara älskade dig som jag gjorde förr. Vi hade en kärleksaffär varje dag, Jag måste ta den ifrån dig. Lyssna på mig, prata med mig... Jag kan inte ge tillbaka min kärlek, och den försvinner, men jag måste gå vidare

... är det så att de man vill ha får man inte och de man inte vill ha får man. Ska de vara så svårt att ge mig de jag vill ha, eller, varför tar de så lång tid. Jag har inte hela livet på mig, jag vill inte få de jag vill ha och sen dö, nrä ska jag då njuta av de.. Eller... Är jag korkad, nej de e jag inte, e jag smart, ja de e jag. Jag får höra att jag är vacker, okej... Och.. Vad hjälper de mig, när han jag vill ha inte agerar!!! Ja Ja, ta de kallt...

Lev ditt eget liv, för du ska dö din egen död.

Firade en lugn midsommar hos min far, tills jag sen kom hem vid 22.00 tiden.
Min dotter, 19 år kom hem med lite polare, jag la mig vid 6 på morgonen..

Över cool midsommar blev det i alla fall..

som ett bi. Jag kan bli så vansinnig på att inte självmant få hjälp,
den hjälp jag behöver i ett fungerande hem...

Man ska aldrig säga, Jag fattar min inte på dom kvinnor som inte går när mannen slår..
Jag hade en kompis som blivit slagna och hon var helt i hans våld...

http://www.youtube.com/watch?v=Cy56wXrFEFE

Gjorde jag i år, Första April.. Nä inget aprilskämt. 
Nu har jag sju tatueringar och, förutom öronen, 3 piercingar.
 

Hallå vaarlden. Allt på topp. Inga moln på himeln.
Lever gott, ler gott, skrattar gott åt alla andra som har fullt upp med att kolla mig, Palla...
Följ gärna min väg, men tror inte för en sekund att jag tar någon notis om vad du tycker eller tänker.



Pussar och kramar.