Fredagen den 13:e
Skockfull? Inte ett dugg, 13 har alltid varit mitt lyckotal och kommer så att förbli.
Mojan mår bättre. Hon pratade med sina barnbarn igår, Kevin blev nog lite chockad såg jag,
han kände inte igen hennes röst. Christina pratade också med henne en ytterst liten stund.
Katarina skickade ett sms till henne för hon höll på att lägga sig sa Robert.
Mor är nog rätt trött, sen när jag pratade med henne (jag låter alltid glad och pigg i rösten för hennes skull)
förstod jag lite bättre när hon pratade, hon sluddrar inte så himla mycket längre, min lilla mor.
Min kusin Helené frågade hur det var med Trollemor, alla tänker på henne.
Satt i receptionen och löse en kollega, då kommer Sonja in och frågar hur det är med hennes
vännina sedan 35 år tillbaka. Alla är och har varit så oroliga för henne och det värmer i hjärtat
av all respons man får, att alla verkligen bryr sig om en annan människa.
Tack för alla varma och alla tankar som ni skänk henne.
